Fenixmona på hal is!

Precis som jag misstänkte i morse, så var det med livet som insats jag kom iväg till mitt möte. Det var glashalt! Lite grann här uppe men ändå inte så farligt som jag befarat. Det gick fint att ta sig till bussen. Glad i hågen hoppade jag av bussen nere på stan och började promenaden till mötesplatsen. Då slog den till, den eländiga halkan! Det var blankis utmed Bäveån! Jag tog mig upp på gräsmattan och ut på bilvägen, där var det saltat. Sen gick jag på vägen, trottoarerna var skridskobanor, de gick inte att gå på.

Gudskelov, att det är en dag närmare våren!!