Nej, nej absolut ingen trivselvikt!

Vilket fruktansvärt dumt uttryck, trivselvikt!! Inte kan jag tänka mig att någon trivs med en mage som gör uppror för att knyta skorna och några andra böjningar låter sig inte heller göras för då får jag sura uppstötningar. Nittio kilo till mina 160 innebär att jag snart är lika bred som jag är lång! Skulle det vara trivselvikt!? Ni som hängt med i min blogg kommer kanske ihåg hur detta elände startade? Om inte så kan jag ta en snabbrepetion...för nu är jag hemma från jobbet. Slutade helt normalt idag efter mina åtta timmar.