Här kommer nu orsaken till mitt elände!

Jag var i jättefin form och trodde mig om att klara allt! Då slog det till, fast jag fattade inte allvaret i det hela först utan skrev så här: Hälsporre! Visst låter det lite löjligt? Hälsporre...då tänker jag på en tupp eller...i alla fall en större fågel och då...kanske den där sporren har hamnat rätt, när den satt sig på mig...FågelFenix...FenixMona. Långsökt eller...? Nej då, inte alls...det gäller bara att hänga med i tankesvängarna. Hur som helst så gör det väldigt ont, men en kollega tipsade om vad det kunde vara så jag tog mig till Apoteket och jojomän, det trodde de där också. Så nu har jag köpt specialhälsulor med avlastning för min sporre så förhoppningsvis så klarar jag av att gå min mil i morgon också!

(16 oktober 2007)