Du främmande syster vad skiljer oss åt
Min fantasi och dina tårar
När du blivit för svag så tystnar din gråt
Men det är ju inget som vi gör något åt.
Jag ser dina ögon som redan är gamla
Tömda på tårar och utan hopp
Du klamrar dig förtvivlat fast vid livet
Som inte för dig är givet.
Vårt matbord står där så dignande fullt
av all världens härliga rätter
Vi råder över pengar och guld
Men inget vi värdesätter.
Tänk att en smula från vårt dignande bord
Skulle prisas av många här på vår jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar