Täck mig i dödens mantel i svarthetens mörka tyg
Bemantlad och skyld ifrån världen
Ifrån solens bländande ljus
Hyl mig i jordens fuktiga mörker och låt maskarna äta min kropp.
Jag skänker mina ögon till Jorden att beskåda stjärnornas himlalopp
Och månens sorgsna nakna skrik ekar ut över nattens baldakin
Skall eka i den dödas öron och bedöva varje smärta och varje gråt
som en moder skall hon vaka över hennes jämmergråt.
Författare: Wejernvik & Wejernvik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar