Fenixmona är tillbaka!

Superstressad! Japp! Nu är jag verkligen det, men man ska inte överdriva saker och ting! Jag mår egentligen inte dåligt av stress, däremot av kaos! När jag inte längre har full koll på läget så att säga, då mår jag dåligt.

Nu hopar sig jobbet på kontoret och idag har jag haft en smått desperat känsla, så jag fick ge mig själv en uppsträckning. Först och främst så fick jag sorterat undan det mesta i lådorna för det man inte ser, det finns ju inte. Sen tog jag en halvtimmes promenad i solen. När jag kom tillbaka hade förståss brevbäraren fyllt mitt postfack igen, så det fick bli en ny sorterings-runda. Så när jag gick hem strax före sju så hade jag viss kontroll i kaoset.