Guldskimrande blev min blåa dag!

Redan före lunchtid hade det börjat att segla upp lite moln på min vackra blå himmel.

Fast det gjorde ingenting för det var så vackert vid Bäveån. När jag gick där och njöt av all skönhet runt mig fick jag syn på två änder, mitt ute i ån.

Först kom de bara simmandes men så tyckte jag plötsligt att den ena anden gick på vattnet!

Antagligen ligger det en stor sten mitt ute i ån, om inte så är det ett under som fastnat på mina bilder.

Fast visst kan det vara ett under för ljuset vid platsen var också väldigt märkligt...som guld!