Efter dag kommer natt

När skymningen faller.
Långsamt fylls himlen av indigo
Trädens mjuka viskningar omsluts av kväll
Den stela kylan lägger sig
Och över myrens torra gräs
Flyr fåglarna natten

På det grunda vattnets yta
Svävar bilden utav dig
Du som såg när de nya stjärnorna föddes
Och när de gamla var till att dö
Du som höll livet mjukt som en fågelunge

För länge sedan höll du mig
Nära intill
Som ett barn var jag hos dig
Som en blomma kom jag att lysa
I den nya vårens sol.

När skymningen faller
Tänker jag på dig
Undrar om dina tankar även är hos mig?

När klockan blir sen
Och när mörkret tätnar allt mer
Smyger mina drömmar
Dig närmre

Då önskar jag av hela min kraft
Att få vara dig nära
Kyssa dina slutna ögon, vila min ande intill din
Viska ljuva ord intill ditt öra
Och smeka dina läppar med min ömhet

När skymningen faller
Tänker jag på dig
Undrar om dina tankar även är hos mig? ©Wictoria Wejernvik

©Mona Wejernvik