Stopp, stanna tiden lite grann!

Nu hinner jag inte riktigt med! Idag ska vi gratulera våran Margareta! Vi ska vara där vid tretiden, men först ska jag hem till yngste sonen och sätta upp gardiner till barnbarnet Victor.

Jag hann ju inte förra helgen till Victors besvikele, men nu är de sydda och klara och jag stryker dem när vi kommer dit. Min son är en duktig och envis kille, på många sätt! Fast en del saker fixar han inte idag.

Natten till den 20 november 2005, för fyra år sedan, körde yngste sonen in i ett berg. Han blev mycket svårt skadad bl.a krossades bägge fötterna. Idag kan han gå, vilket jag inte trodde när jag såg honom, på intensiven, direkt efter olyckan. Han lever, han går, han kämpar!

Nu puttrar maten i grytan, måste ha lite matlådor inför arbetsveckan och lille Cesare har blivit rikligt utfodrad. Nu ska jag slå in paket och skriva födelsedagsdikten till Margareta. Ha en fin dag alla! Tag väl vara på din dag, den går inte i repris!