Fenixmona lämnar strax bygget!

Alla goda ambitioner till trots så lyckas jag ändå, varje morgon, att vara ute i sista minuten. Då skyller jag givetvis på datorn, som ju egentligen är helt oskyldig i det hela. Det är ju självklart så att jag är odiciplinerad och inte kan slita mig ifrån min dator!

Gubben påstår ibland att jag inte är kontaktbar och det ligger säkert något i det. Hur är det för er andra? Går det åt alltmer av er tid att sitta vid datorn? Händer det att du prioriterar datorn före andra saker? Skulle verkligen vara intressant att få veta och hur ni hanterar denna ständiga tidspress som ofta orsakas av att det är svårt att ta sig ifrån datorn.

Så säger jag som jag brukar: Carpe Diem! Var sen rädd om denna nya dag och om varann! Sprid lite glädje till dina medmänniskor så kommer dimman att lätta både ute och inne! Le mot världen och världen ler mot dig! Ha nu en underbar dag alla vänner, hälsar allas er Fenixmona.