Tidigt en söndagsmorgon ringer telefonen. Jag hade precis lagt mig i badkaret och maken gav mig telefonen där. Det var en dotter som talade om att yngste sonen hade krockat och var förd till sjukhus. Dottern trodde att han var mycket svårt skadad.
I stället för att gå upp ur badkaret och snabbt bege mig till sjukhuset, började jag i stället att...tvätta håret.!? Maken undrade vad jag höll på med då han redan var klädd för att åka.
Jag blev så fruktansvärt chockad så jag bara stängde av och gjorde det jag hade planerat från början.
Sonen fanns på intensiven. Där vi fick träffa läkaren innan vi fick se sonen. Detta då han var svårt skadad och läkaren ville informera för att dämpa chocken för oss.
Nu var det det alltså yngste sonen som låg på sjukhus, inte bara december, utan även en lång rehabiliteringstid som pågår fortfarande.
Sen var det lugnt...en tid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar