FÖRINTELSENJag går på en gata om natten
jag känner min ensamhet
hör de ensamma stegens klapper
som ett eko av ödslighet.
Rädslan jagar mej framåt
jag skyndar på mina steg
som ensam kvar här på jorden idag
jag räknar mitt hjärtas slag.
Jag ser en skugga framför mej
en skugga som bara är jag
blott fantasi är den gjord av
för världen är öde idag.
I dödens svepning sveptes vår värld
i ett moln av människans dårskap
ett moln som förintade allt på vår jord.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar